Mobilitet har blivit standard

Idag talas det om mobilitet i nästan alla sammanhäng där man refererar till IT och affärssystem. Detta trots att mobilitet varit en realitet sedan snart 25 år tillbaka. Inom segmentet affärssystem var det inlednings enbart 3:e parts leverantörer som erbjöd mobilapplikationer för exempelvis fältservice. Även om många av dessa applikationer faktiskt var välutvecklade med många finesser så det blev det ingen riktig boom under 1990-talet. Det var svårt att få stabil kommunikation och integration var krångligt. Till detta ska läggas att det saknades standard för hårdvaru- och mjukvaruplattformar för handburna enheter.

Det var egentligen först när Apple lanserade sin iPhone som mobilitet blev var mans vardag. Och i ännu större skala när iPad kom. Helt plötsligt uppstod ett ganska enkelt och sammanhållet verktyg där användaren kunde samla merparten av sina systembehov. Marknaden erbjuder idag ett enormt utbud av smarta telefoner och surfenheter. Idag är det få tjänstemän som arbetar utan surfplatta eller liknande minimal bärbar dator. Och inte enbart inom tjänstemannasidan, vi ser samma utveckling i de flesta branscher och yrkesroller. Åtkomst till system och information har blivit en självklarhet. Det gäller såväl i yrkeslivet som privatlivet.

Affärssystemet försöker hänga med i denna utveckling men ligger alltid strax efter den konsumentinriktade marknaden. Detta gäller såväl stora som små leverantörer av affärssystem. I dagens upphandlingar av affärssystem talar man nästan inte längre om krav på mobilitet, man förutsätter att systemet är utvecklat och anpassat för alla olika varianter av webbläsare och tekniska plattformar. Tyvärr är vi ännu inte där. Även om merparten av alla leverantörer för fullt kämpar med att lägga över sina affärssystem till en HTML5-standard med dynamisk anpassning av gränssnitt till aktuella skärmstorlekar så ser vi dagligen exempel på stora leverantörer som presenterar bristfälliga system.

De flesta nya unga äkta molnbaserade systemen är utvecklade för den nya världen och ligger därför ofta i framkant av utvecklingen. Samtidigt saknar de ofta tillräckligt med resurser för att underhålla och vidareutveckla sina system i samma takt som de stora traditionella leverantörerna. Detta innebär att de snart kan bli omsprungna av de äldre leverantörerna.

En följd av den ökade mobiliteten är att vi alla fått en närmast obegränsad tillgång på information. Tack vare små smidiga enheter man kan bära med sig samt allt bättre prestanda i våra kommunikationsnät är svaren på frågor sällan längre bort än några få knapptryckningar. Följden av detta är att vi idag inte längre accepterar väntetider. Svarstider för SMS längre än 10 sekunder eller epost längre än 2 minuter skapar stress och otålighet. Efter många års felaktiga hänvisningar till ”realtid” kan vi nu konstatera att vi nästan kommit till den nivå där all verksamhet utförs och baseras på information i realtid.

Själv anser jag att ordet tillgänglighet är bättre än ordet mobilitet. Ordet mobilitet i IT-världen syftar primärt på att man ska kunna bära med sig elektronisk utrustning och kunna nå och hämta information. Dock handlar det i grund och botten om att verksamhetens alla system och samlad information ska vara tillgänglig för medarbetarna oavsett vart medarbetaren befinner sig och oavsett vilken utrustning som finns tillgänglig. Det återstår ännu några hinder innan alla barriärer för total tillgänglighet har uppstått men vi på god väg och har kommit långt. Mobilitet har blivit standard.