IoT – mycket mer än mjölkpåfyllnad

Nästan så länge jag kan minnas har man beskrivit Internet of Things, sakernas internet, med möjligheten att få sitt kylskåp påfyllt med automatik när mjölken är slut. Beskrivningen där mataffären har så bra kontroll på våra matvanor och med stöd av rfid-taggar kan säga när vi behöver påfyllnad av varor i kylskåpet har liksom varit detsamma som med vilken nytta man kan ha av IoT. Visst, det vore väl bra men för de allra flesta företag och privatpersoner har det knappast någon avgörande betydelse för lönsamhet eller livskvalitet. Nu äntligen börjar affärssystemleverantörerna att vakna och presentera påtagliga nyttoeffekter för de som kan hantera analyser av stora mängder data som samlas in via IoT och jämförs med standardvärden. D.v.s. det räcker inte med att vara uppkopplad mot miljontals sensorer som skickar information löpande utan det krävs också kraftfulla analysinstrument som kan jämföra status på olika ”things” och kunna förutse vad som kommer att hända om x antal timmar, dagar eller kanske veckor månader och år. Det är på det viset vi kan jobba proaktivt med att t.ex. ta hem reservdelar exakt i rätt tid och kanske reparera t.o.m. innan en apparat, thing, går sönder.

Det visar sig att med hjälp av att definiera normaltillstånd och jämföra det med i realtid mätt tillstånd och se trender i tillstånd så kan vi också förutse vad som troligen kommer att hända inom ett visst tidsintervall. En motor eller ventil i en processindustri kan alltså bytas innan den går sönder och på tider då det inte stör produktionen. Ett sådant förfarande skulle avsevärt kunna öka tillgängligheten på produktionsapparaten. Att kunna förutse t.ex. en hjärtinfarkt genom att löpande mäta och analysera hjärtfrekvens skulle kunna påkalla en defibrillator tillräckligt tidigt för starta igång ett sviktande hjärta och på så vis undvika lång konvalescens hos personer i arbetsför ålder vilket skulle minska såväl kostnader i sjukvården som kostnader för sjukskrivningar. Totalt sett en mycket stor samhällsnytta.

Att ha en drönare som flyger över ledningsgator efter en höststorm och jämför en idealbild av tillståndet på ledningarna med det verkliga och på så vis med automatik skapa upp arbetsorder till servicepersonalen med angivande av plats och vilken skada som är aktuell skulle givetvis korta ner röjnings- och reparationsarbetet avsevärt och därmed minska kostnaderna för felsökning och reparationer men även öka samhällsnytta och livskvalitet i och med minskade strömavbrottstider.

Så, visst är det bra om vi kan få självpåfyllande kylskåp men det finns många andra saker som vi förmodligen värderar mycket högre. Att tekniskt kunna fånga data från ”saker” torde vara fullt möjligt inom många områden. Reptricket är nog att kunna sätta upp normaltillstånd att jämföra med samt att utifrån det delta som skapas generera automatiska aktiviteter, händelser, som skapar mervärde. Jag tror att många affärssystemsleverantörer är på rätt väg och att det inom några år kommer att vara en självklarhet att detta är ett grundkrav vid valet av framtida affärssystem som motorn i det transaktionssystem som skall generera nyttan med IoT.

”Stand alone IoT = kul grej” medan ”IoT + Analysinstrument = Nytta”.