Affärssystemets sista strid?

Det var under 1990-talet som begreppet Affärssystem myntades och etablerades (i Sverige). Märkligt nog är det ett begrepp som både ger viss mening och samtidigt är helt innehållslöst. Utifrån hur man tolkar begreppet kan det sägas motsvara innebörden av ett system som ”täcker hela affären” men det är en tolkning man ska använda med viss försiktighet.

Oavsett tolkning är den generella bilden av ett affärssystem att det är ett system som täcker stora delar eller merparten av organisationens transaktions- och processtöd relaterat till ett ekonomiskt utfall. Vilket kan särskiljas från andra typer av kritiska verksamhetssystem såsom mätsystem för fastigheter, styrsystem för produktion, patientjournaler får vården osv. Listan över kritiska verksamhetssystem kan göras hur lång som helst – dock utan att vi väljer att benämna dessa system som affärssystem.

Att skaffa sig ”ett enda heltäckande” system blev en trend under 1990-talet som en följd av dels behovet att byta system inför millennieskiftet och dels som en följd av att införa mer processorienterade system. Även om tankarna bakom var sunda och låg rätt i tiden kan vi idag konstatera att varken kunderna eller leverantörerna vid denna tidpunkt var helt mogna för att införa denna typ av system. En huvudorsak till att affärssystem ännu ibland dras med dåligt rykte hänger samman med de många katastrofala systemprojekt som genomfördes inför och runt millenniet. Det var dock egentligen aldrig fel på systemen utan det var förberedelsen och genomförandet i sig som man helt misslyckades med.

Över tid har sedan dess synen på affärssystemet skiftat och idag har vi en mer mogen och öppen inställning till affärssystem och över huvud taget synen på systemarkitektur och plattform för att stödja organisationens långsiktiga utveckling. Det är idag lika vanligt med organisationer som har ”ett affärssystem” som målbild som organisationer som föredrar en mer flexibel hållning till ”Best-of-breed” eller vilket begrepp man föredrar för att beskriva en plattform som mer bygger på principer än på enstaka applikationer. Trenden 2017 är dock att allt fler organisationer framåt söker en öppen och flexibel plattform med möjlighet att växla in och ut applikationer i takt med att organisationens behov förändras.

I takt med att utbudet av molnbaserade system/tjänster etableras på marknaden ökar möjligheterna att realisera en mer dynamisk systemarkitektur. Även om begreppet idag är stendött skulle man mycket väl kunna hävda att vi är på väg in en era som bygger på principerna kring SOA. När detta begrepp lanserades för ca 15 år sedan var marknaden inte riktigt mogen och de organisationer som då hoppade på trenden löste ofta SOA genom att införa dyra och komplexa integrationsplattformar som aldrig blev särskilt effektiva även om de knöt ihop många applikationer till en helhet. Idag finns det bättre grundläggande förutsättningar för att knyta ihop applikationer även om vi ännu inte helt nått nivån med ”två hål i väggen” vilket vi väntat på i många år.

Då allt fler organisationer öppnar upp synen på sina applikationer och plattformar finns det skäl att ifråga om begreppet Affärssystem är aktuellt att använda när vi blickar framåt. Kanske är det ett begrepp som allt för mycket präglas av den syn vi hade på system under 1990-talet och de första åren efter millenniet, en syn som ej längre är valid. Kanske är det dags för något nytt och fräscht?

Oavsett vilket begrepp vi kommer att använda kan vi vara säkra att utbytet av dagens affärssystem inte kommer att ske med något rasande tempo. Allt för många organisationer är cementerade i sina gamla system och det ligger oerhört mycket politik i frågeställningen att ”byta ut” även om en översyn och ett utbyte skulle kunna öppna dörrarna för den digitalisering som pågår. Affärssystemet består under överskådlig tid men vi kommer snart att se nya begrepp som bättre beskriver framtidens systemmiljöer. Kanske är affärssystemets sista strid på ingående?