Det ljusnar för ekonomisystemen igen
28 okt 20
Om man betraktar historiken inom ekonomi/affärssystem kan man dela upp utvecklingen i flera faser. Under de tidiga åren runt 70-80-talet kallades flertalet administrativa system för just administrativa system eller ekonomisystem när de även hanterade redovisning. Vid denna tidpunkt var det ganska vanligt med fristående applikationer för exempelvis bokföring, fakturering, lager och produktion.
I slutet av 80-talet och under 90-talet växte intresset för sk ”integrerade” system där man sammanförde ett flertal processer inom en gemensam applikation. Detta understöddes också av det vid den tiden växande intresset för ”processutveckling” och där många organisationer tog in externa konsulter för att processoptimera verksamheten. Utfallet och kvaliteten av alla dessa konsultövningar var i högsta grad varierande men en bestående följd var att ”man skulle ha ett helintegrerat affärssystem”. Detta sammanföll också med millennieskiftet där många organisationer stod inför systembyten. Följden blev att en majoritet av alla organisationer valde dessa lite större och relativt komplexa affärssystem.
När vi nu har levt med sk helintegrerade affärssystem under de senaste 20-25 åren kan vi konstatera att synen på dessa applikationer är under förändring. Konklusionen gällande de ”stora och helintegrerade” affärssystemen är att de med fördel kan samordna stora transaktionsflöden men att de samtidigt kan verka hämmande för en föränderlig verksamhet. Och till detta kommer att de ofta kräver oskäligt mycket tid och kostnad för att implementera. Därmed inte sagt att alla stora affärssystem inte är värda sin investering.
Ser vi till norra Europa är det idag återigen mer vanligt att man accepterar en ”uppbruten” (eller öppen) applikationsmiljö och även flera olika affärssystem inom koncernen. Ser vi till södra Europa gäller fortfarande till stor del synen att centralt är bäst och att det är ”all-in-one” som ger bäst styrning och kontroll. Norra Europa antar här ett mer modernt och öppet synsätt när det gäller principer för hur man bäst utvecklar en ändamålsenlig plattform inför framtiden.
Om vi betraktar nuläget och framåt ser vi tydliga tecken på att trenden med ”Appar” växer sig allt starkare. Följden av detta är att landskapet av stödfunktioner utanför de traditionella affärssystemen växer sig allt större. För kunden skapar detta givetvis nya möjligheter samtidigt som kräver och förutsätter att kunden tar kontroll över sin infrastruktur och tänker igenom hur system- och informationsbehovet behöver utvecklas på längre sikt. Att bara komplettera de befintliga systemen med nya appar löser inte behovet av kontrollerade och städade informationsflöden.
Syftet med just denna blogg är att sätta lite ljus på fenomenet kring appar och modellen att komplettera sitt befintliga landskap med molnbaserade tjänster. En följd av trenden är att vi åter igen börjar se betydelsen av starka och renodlade ekonomisystem som inte bär på en tung ryggsäck av många andra delprocesser som försvårar implementeringen oavsett om alla försystem används eller ej.
Som följd av åren med integrerade affärssystem har ekonomisystem delvis kommit i skymundan. Vi börjar dock nu igen se att dessa har en roll på marknaden. I en framtid där många av processbehoven kan stödjas via externa molntjänster och appar kan även renodlade ekonomisystem få en betydelse i kedjan. Viktigt är dock att de har välutvecklade gränssnitt för att kunna importera och exportera information via ett brett utbud av kommunikationssätt utan att det krävs 3:e parts integrationsverktyg, och då inte minst öppna reskontror för att samverka med ett flertal externa system som hanterar fakturering, inköp, service, etc.
Bara under de sista två åren kan vi notera en märkbar ökning i antalet upphandlingar som avser ekonomisystem istället för affärssystem. Och detta är knappast något tillfälligt trend utan det är en tydlig indikation på att det börjar ljusna för ekonomisystemen igen framåt.