Dags för en hälsokontroll av din digitala förmåga?
25 jan 22
De senaste 12-18 månaderna har vi upplevt en enorm investeringsboom inom området Affärssystem. Inte sedan slutet av 1990-talet har vi sett lika många förfrågningar om konsultstöd som just nu. Till detta ska läggas att majoriteten av alla kunder mer talar om ”när” ett projekt ska genomföras istället för ”om” det ska genomföras. Det finns en väldigt stor vilja till att ”ta nästa steg” i sin utveckling och då ofta under den något generella rubriken ”digitalisering”.
Man kan spekulera i vad som ligger bakom denna stora efterfrågan men sannolikt går mycket tillbaka till att vi har passerat en ”tipping-point” när det gäller företagens insikt om att det inte går att lappa och laga hur länge som helst. Och många organisationer (inte minst inom tillverkande industri) har lappat och lagat alldeles för länge. Trots att Sverige kan uppvisa en industri med produkter i framkant blir man ofta både förvånad och mörkrädd när man ser hur eftersatt det har varit med investeringar i modern teknologi.
Även om det är positivt med en ökad förståelse för behovet av digitalisering är det förvånansvärt ofta som kunden har svårt att definiera vad målbilden är för deras planerade digitalisering. Man talar gärna om ”moderna system”, ”modern arkitektur” och ”effektiva processer” men har svårt att ytterligare definiera vad som inkluderas i dessa begrepp. Och därmed saknas också den grundläggande och drivande faktorn till varför ett digitaliseringsprojekt ska genomföras. Även om mycket talar för att det är klokt att investera i ny teknik och ”moderna” nya system så måste en investering kunna räknas hem. Och det måste vara möjligt att konkretisera var, när och hur nyttorna uppstår. I annat fall går det inte att planera och säkerställa realisering av de effekter som förväntas uppstå.
Istället för att handlöst kasta sig in i ett upphandlingsprojekt för att byta till något ”modernare” bör man som organisation först skaffa sig insikt om ”vart vi står idag i förhållande till andra företag” samt ”vad som är rimligt att uppnå i förbättringar” vid en genomförd investering. Det kan vara i form av en strategi, förstudie eller nyttoanalys. Oaktat rubrik handlar det om någon form av ”hälsokontroll” av nuläget. Och den bör omfatta såväl IT-miljö som verksamhetsprocesser. Oftast hänger de tätt ihop.
Men det handlar också om att mäta kundens mognad och digitala förmåga. Att inneha en digital förmåga inkluderar väsentligen mer än bara tillgång till modern teknik och infrastruktur. Det förutsätter också att kunden har en etablerad utvecklingsmodell där IT och processer går hand i hand och där det finns en tydlig och uttalad organisation med ansvar för utveckling av verksamhetens processer. Och om den digitala förmågan saknas eller brister så kommer investeringen på längre sikt inte ge de effekter som förväntas.
För den som står och stampar och har svårt att hitta vägen fram när det gäller utveckling av sitt IT-landskap, sina affärssystem och sina processer är det väl värt att genomföra en hälsokontroll. Med fakta och klarhet om nuläget och potentialen framåt blir det väsentligen lättare att utarbeta alternativ och scenario till en förbättrad systemmiljö. Det ger också organisationen en möjlighet att skapa samsyn om nuläget och de förutsättningar som krävs för att kunna utvecklas och förbättras.