Digitalisering = digitalisering ?

Många talar just nu om digitalisering. Det är modeordet före alla andra. Den som inte talar om digitalisering hamnar helt plötsligt utanför. Vi känner igen detta från tidigare perioder när nya begrepp har myntats såsom BPR, ABC, BSC etc. Det blir en intensiv jakt på att skapa rubriker och synas i media tillsammans med det nya modeordet.

Vad menar vi då ”egentligen” med digitalisering? Jag märker att det ganska snart uppstår förvirring när flera personer blandar sig i samma samtal och där faktiskt alla har olika bilder av vad som menas med digitalisering och där förvånansvärt många inte har någon bild alls av vad som menas. Det är egentligen ett ganska enkelt ord men som ändå verkar vara väldigt otydligt.

I grund och botten borde ju digitalisering handla om att något som inte tidigare varit digitaliserat nu blir digitaliserat. Jag tänker exempelvis att ett utskrivet dokument framöver blir scannat och tolkat och därmed möjligt att sända inte enbart som en bild utan där all information tolkas och kan överföras från en sändare till en mottagare. Detta i sig är inget nytt utan en teknik som funnits sedan 1960-talet. Detta är digitalisering men är knappast det vi menar när vi idag talar om digitalisering. Därmed kan vi lägga denna teori åt sidan.

Ofta upplever jag att många med digitalisering menar att vi kan/ska reducera antalet manuella arbetsmoment till förmån för integrerade system där information flödar mellan individer och system utan att det krävs någon fysisk mellanhand. Detta kanske kan kallas digitalisering men i min värld handlar detta primärt om att vi ”effektiviserar” verksamheten och att det också är också något som vi successivt gjort sedan datorerna infördes en gång i tiden. Denna typ av utveckling handlar inte om att vi förändrar något i vår ”affär” utan enbart att vi kan spara tid, öka kvalitet och bli effektivare. Därmed kan inte heller detta vara det vi idag avser med digitalisering.

Slutligen kommer vi ett nyare perspektiv där vi i samma mening blandar orden digitalisering och disruption (man blandar tom språk då det saknas ett lämpligt svenskt ord för disruption). Den allmänna uppfattningen om detta är att man faktiskt ändrar spelreglerna för verksamheten genom att man kan skapa helt nya affärer genom tillämpning av ny teknik. Utifrån min synvinkel är detta det enda perspektivet som tillför något ”nytt” till dialogen om digitalisering. Dvs att man faktiskt kan ändra och utveckla sin affär och därmed förändra förutsättningarna för konkurrensen och framtiden.

Jag beklagar att man alltid lyfter fram exempel såsom über och AirBnB. Förvisso är detta spännande företag som bygger på nytänkande. Men det är svårt för traditionella företag att förhålla sig till verksamheter som totalt ligger utanför deras egen bransch och det som varit basen sedan företaget grundades. Det bidrar mer till att kunderna blir förvirrade och saknar koppling till sin egen vardag.

Vad vill jag då uppnå med denna blogg? Det är alldeles för lätt att prata om dessa nya modeord med svävande presentationer utan konkret innehåll. Jag vill peka på behovet av att konkretisera och ge exempel på vad företag kan göra för att öka sin konkurrenskraft och väsentligt förändra sina egna spelregler.

Jag är själv en stark förespråkare av att man ska utnyttja de möjligheter som skapas med den teknik som idag är tillgänglig och den teknik som håller på att bli tillgänglig. Utvecklingen går nu väldigt fort och alla företag bör ha någon person eller avdelning som har till uppgift att blicka framåt och pröva nya möjligheter. Man får ingenting gratis och utveckling kräver investering.

Jag är dock osäker på om digitalisering är rätt rubrik på det vi eftersträvar. Visst vill vi att allt ska bli mer digitalt men det yttersta målet handlar om något som är betydligt större än enbart ettor och nollor. Här har alla vi konsulter ett ansvar för att hjälpa till att klargöra vad som pågår och beskriva möjligheter, konsekvenser och förutsättningar. Det räcker inte med att predika om att man ska bli digital.